Skolgatan / Ridhusgatan
Staden Örebro växte, särskilt märkbart blev det mot slutet av 1800-talet. Efter sänkningen av Hjälmaren blev det också möjligt att utnyttja nya marker i staden. Det var vid denna tidpunkt byggandet på allvar kom igång i kvarteren nedanför Drottninggatan och Storgatan. Detta praktfulla stenhus i två våningar uppfördes åren 1885-86 på Skolgatan, då kallad Ridhusgatan, alldeles intill Karolinska Läroverket. Arkitekten var som vi ser tydligt påverkad av nyklassicismen. Fyra pelare i fasaden, så kallade pilastar, i dorisk stil höll upp takets utskjutande delar, allt inspirerat av det doriska templet, vars enkla raka pelare utgjorde grunden i denna typ av arkitektur. Den rika dekoren runt byggnadens fönster gjorde fasaden vackert levande.
Örebro blev en industristad, men vid sidan av fabrikernas verksamhet levde den gamla hantverks- och köpmanna karaktären kvar. Därtill kom också att stadens administration växte och behovet av tjänstemän på skilda nivåer ökade. Till detta representativa hus på Skolgatan flyttade framför allt gruppen tjänstemän. Huset stod färdigt 1885. I bottenvåningen bodde poliskonstapel Henrik Björklund, 35 år och hans hustru, deras tre barn och en piga, i en lägenhet om tre rum och kök. Lika stort bodde hans granne och arbetskamrat, överkonstapel Per Persson med sin hustru Adolfina Ekolm samt deras två döttrar och deras pigor Karolina och Eda. Husets ägare Daniel Danielsson och hans hustru Anna Edquist bodde i en sjurumslägenhet på övre våningen. I deras hushåll fanns också mamsellerna Klara och Maria von Unge. Inneboende hos Perssons var lärarinnorna Edla Blomberg från Filipstad och Beata Runquist från Landskrona.
Skolgatan 20. 1930-tal. Bild från Stadsarkivet, Örebro
Tillbaka till "Glimtar från Örebros historia"