Lärarna 1921
Utbildningsnivån bland rektorer och lärare på skolan har under en lång tid varit hög. För att erhålla anställning krävdes en gedigen utbildning och lång erfarenhet. Även in i 2000-talet var ett stort antal lektorer verksamma på skolan. Skolans lärare bar också under en period i modern tid upp undervisningen på den nya högskolan och universitetet. I sammanställning nedan förekommer två namn på skolan; Tekniska skolan och Tekniska gymnasiet, då skolan bytte namn 1920.
Per Wilhelm Abenius, rektor 1914-1929. Född 1864 i Orsa, avgick med pension 1929. Död 1956 i Ramsberg. Mogenhetsexamen, studentexamen i Falun 1883, filosofie kandidat i Uppsala 1885, filosofie licentiat 1890, filosofie doktor 1891. Amanuens vid institutionen för allmän och analytisk kemi i Uppsala 1886-1895. Docent i kemi i Uppsala 1891. Lektor i kemi och teknologi med laborationer vid Tekniska skolan i Borås 1895. Utnämnd till lektor i samma ämnen vid Tekniska skolan i Örebro 1904, rektor 1914. Ledare och sekreterare i kommittén för den lägre teknisk undervisning ordnande 1907, representant för de tekniska läroverken i lärarnas lönekommité 1921, ledamot av Örebro folkskolestyrelse 1912-21. Ledamot i stadsfullmäktige i Örebro från 1916, ledamot och ordförande i Örebro stadsbyggnadsnämnd 1919-21. Skrev läroböcker i kemi, samt vetenskapliga och tekniska uppsatser bl.a Undersökningar inom pianzinser, Om arsenikhalt i yllevaror, Kvantitativa bestämningar av arsenikhalt i handelsvaror, Elementär lärobok i kemi och Kort
lärobok i kemi.
Halvar Skoglund, lektor, född 1873, Mogenhetsexamen i Falun 1895, examen från Tekniska högskolan i Stockholm 1899. Ett flertal studieresor 1902-22 i Tyskland, Österrike, Ungern, Italien, Schweiz, Frankrike, Belgien, England, Skottland, Norge, Danmark och Tjeckoslovakien. Extra underingenjör vid Statens järnvägar 1899, ritare vid Kungliga järnvägsstyrelsens maskinbyrå 1900-04, assistent vid Tekniska högskolan 1900-06, överlärare vid Tekniska skolan i Stockholm 1903-06, e. o. tjänsteman i Kungliga patent- och registreringsverket 1900-06, lektor vid Tekniska skolan i Härnösand 1906, vid Tekniska skolan i Norrköping 1909, vid Tekniska skolan/Tekniska gymnasiet i Örebro från 1915. Ledamot av Örebro stads drätselkammare från 1922 och suppleant i Örebro stads byggnadsnämnd från 1922. Lärare i allmän mekanikm maskinlära med ritning och mekanisk teknologi.
Svenfredrik Möller, lektor, född 1888. Studentexamen Göteborg 1906, examen vid Chalmers 1909, studier vid Techn. Hochschule i Berlin 1910-12. Studieresor med statsunderstöd i Tyskland, Tjeckoslovakien, Österrike och Schweiz. Konstruktör vid banavdelningen vid Siemens Schuckert Werke i Berlin, beräkningsingenjör på likströmsavdelningen samma företag, assistent på elektriska avdelningen vid de Lavals Ångturbin i Stockholm, chefsingenjör vid elektriska motorfabriken Fenix i Jönköping, extra lärare vid Tekniska skolan i Örebro 1919 och lektor vid Tekniska gymnasiet i Örebro från 1920. Av Kungl. kommerskollegium tilldelad behörighet som elektrisk installatör. Lärare i elektroteknik och maskinlära med ritning.
Karl Gunnar Larsson, lektor, född 1885. Examen vid Tekniska skolan i Örebro 1909, examen från Tekniska högskolan i Stockholm 1916. Anställd som byggnadsarbetare 1903-06, anställd hos stadsarkitekt Magnus Dahlander i Örebro 1909-12, vid Kreuger & Tolls byggnadsaktiebolag i Stockholm 1916-18, extra lärare vid Tekniska skolan i Örebro 1918, lektor vid Tekniska gymnasiet i Örebro från 1920. Lärare i byggnadslära och projektionslära med ritning.
Hugo Wilhelm Zetterqvist, filosofie magister, född 1890. Filosofie ämbetsexamen i Uppsala 1917. Studieresor i England, Tyskland, Frankrike och Italien. Extra lärare och vikarierande adjunkt vid Högre allmänna läroverket i Örebro 1914-16, extra lärare vid Tekniska skolan och Tekniska gymnasiet i Örebro 1917-24. Lärare i svenska, tyska och engelska.
Gustaf Petrus Widbeck, lektor, född 1886, mogenhetsexamen i Skara 1907, filosofie ämbetsexamen i Lund 1910, filosofie licentiat i Lund 1914. Studieresor i Norge, Danmark, Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike och England. Lärare vid Mariannelunds praktiska skola 1911 Lund 1913, adjunkt vid Högre allmänna läroverket i Visby 1914, vid Uddevalla realskola o. kommunala gymnasium 1915 och vid Söderhamns realskola o. kommunala gymnasium 1916, vid Högre latinläroverket i Göteborg 1917, extra ordinarie lektor vid Eslövs högre samskola. adjunkt vid Högre allmänna läroverket i Örebro 1918, lektor vid Tekniska skolan och Tekniska gymnasiet i Örebro 1919. Författare till "Förklaringar till Vapensmeden" och "Engelsk läsebok för tekniska skolor" samt ett flertal uppsatser och recensioner i tidskrifter. Lärare i svenska och tyska.
Otto Gallander, lektor, född 1866. Mogenhetsexamen i Skara 1885, filosofie kandidat 1888, filosofie licentiat 1893. Åtskilliga resor i Europa och USA med statsunderstöd samt en resa i officiellt uppdrag till USA. Adjunkt i Skara 1894, vikarierande lektor i Norrköping 1895, i Hudiksvall 1896 och i Stockholm 1898-02, lektor vid Tekniska skolan i Örebro från 1902 kommunala och andra förtroendeuppdrag i Örebro 1902-21. Författare till flera läroböcker och verksam som populärföreläsare. Han var en av grundarna av Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi – sedermera Elementa. Död 1926. Lärare i matematik och fysik.
Helmer Hellgren, ingenjör, född 1889. Examen vid Chalmers 1915. Fackstudier vid Tekniska högskolan, Stockholm, Tjänste- och studieresor till Holland, Finland, Tyskland, Belgien och Danmark. Anställd ritare och schaktmästare, ingenjör vid Byggnadstekniska byrån i Göteborg, vid A.-B. Industriförlag i Stockholm och som chef för dess dotterbolag A.-B. Svensk metallindustri i Örebro 1917-20, konsultverksamhet med firma Byggnadstekniska ingenjörsbyrån, H. Hellgren & C:o, i Örebro från 1920, extra lärare vid Tekniska gymnasiet i Örebro från 1920. Lärare i byggnadslära, projektionslära med ritning och praktisk geometri.
Kurt Axel Gunnar Molin, lektor född 1891. Studentexamen i Göteborg 1910, filosofie kandidat 1912, filosofie magister 1914, filosofie licentiat 1917, studier vid jordmagnetiska observatoriet i Potsdam 1920 och vid universitetet i Wurzburg 1921-22. Assistent vid Kungliga vetenskapsakademiens solförmörkelseexp. till Åvike 1914, amanuens vid Fysiska institutionen i Uppsala 1915-17, assistent vid Chalmers och vid Tekniska höiskole i Trondhjem, docent i fysik 1919 och förordnad att upprätthålla professuren i fysik. Lektor vid Tekniska gymnasiet i Örebro från 1920. Erhöll Vetenskaps-societetens Linnépris. Lärare i fysik
och mekanik.
P. Vollrath A. Tham, kapten och gymnastikdirektör, född 1879. Mogenhetsexamen 1899. Volontär vid livregementet till fot, elev vid krigsskolan 1900, utexaminerad 1900, underlöjtnant vid nämnda Gymnastikdirektörsexamen vid Gymnastiska centralinstitutet 1905. Löjtnant i regementet 1906. Gymnastiklärare vid Örebro tekniska elementarskola 1909-1931. Kungl. Maj:ts ombud i styrelsen för Örebro läns skytteförbund 1912-15. Landstormsområdesbefälhavare 1914-17. Avsked med tillstånd att kvarstå såsom löjtnant i regementets reserv 1915. Kapten 1916. På reservstat vid regementet. Direktör i Örebro läns krets av föreningen Samhällshjälp 1921-31. Kapten i Livregementets grenadjärers reserv. Innehavare av gymnastikinstitut. Lärare i gymnasik.
Rektor Abenius och lärarna läsåret 1921-22 samlade i biblioteket.
Mauritz Fredrik Frykholm, lektor, född 1893. Studier vid Handelshögskolan i Stockholm 1912-14. ekonomisk examen 1914; studier vid Universitetet i Uppsala 1917-19. Assistent vid A.-B. Industribyrån i Stockholm 1915-17, ledare av bokföringskurser vid Universitetet i Uppsala 1918-19, lektor vid Tekniska gymnasiet i Örebro från 1919. Auktoriserad revisor fån1924.
Lärare i handelsteknik, ekonomisk geografi, nationalekonomi och författningslära.
Johan Arvid Hedvall, lektor, född 1888. Mogenhetsexamen i Skara 1896, filosofie kandidat i Uppsala 1909, filosofie licentiat 1913 och filosofie doktor 1915. Specialstudent i elektrokemilaboratoriet vid Tekniska högskolan i Stockholm 1914-15, specialstudent hos Tammann i Gottingen 1916 och hos Siegbahn i Lund 1920. Studieresor i Tyskland, Schweiz, Holland, Norge, Danmark och Frankrike. Amanuens vid Meteorologiska observatorium i Uppsala, amanuens vid kemiinstitutionen i Uppsala, anställd i Stora Kopparbergs Bergslag, lärare vid Tekniska skolan i Örebro 1917 och lektor från 1919. Kontrollant vid Örebro gasverk. Senare professor vid Chalmers tekniska institut. Hans forskning gällde framför allt fasta tillståndets kemi, bland annat glasforskning, samt metalloxiders kemi. Han blev ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien 1935, av Vetenskapsakademien 1941, av Fysiografiska Sällskapet i Lund 1945, samt av Finska Vetenskapsakademien 1957. Utmärkelser: Kommendör av Nordstjärneorden, hedersmedlemskap i Gesellschaft Deutscher Chemiker, Kommendör av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden. Lärare i kemi, mineralogi, kemisk teknologi och kemiska laborationer.
Axel Lundin, filosofie kandidat. Extra lärare i matematik och mekanik. Bokförings- och skrivbiträde åt rektor.
Gustaf Einar Meijer, ingenjör, född 1891. Examenfrån Chalmers tekniska institut 1915 och bedrev specialstudier i Zürich 1921–23. Ingenjör vid AB Karlstads Mekaniska Werkstad i Kristinehamn 1915, vid AB Avesta Jernverk 1917, vikarierande lektor vid tekniska gymnasiet i Örebro 1920, ingenjör vid Messrs Boving & Co i London 1923, lärare vid Chalmers tekniska institut 1929, lektor vid tekniska gymnasiet i Göteborg 1939 och var tillförordnad professor i maskinelement jämte hiss- och transportanordningar vid Chalmers tekniska högskola 1939–1944. Han bedrev egen konsulterande verksamhet sedan 1934. Han var sekreterare i Tekniska samfundet i Göteborg 1931–1948 och medlem av The Newcomen Society i London 1946–1960. Han författade läroböckerna Maskinelement (1944, tredje upplagan 1962) och Teknisk termodynamik (1948). Lärare i maskinlära med ritning, mekanisk teknologi.
Ernst Anders Hilding Andersson, civilingenjör, född 1888. Examen från Tekniska högskolan i Stockholm 1911. Extra lärare vid Tekniska gymnasiet i Örebro från 1920. Lärare i maskinlära, projektionslära med ritning och mekanik.
Folke Viktor Ericsson, lektor , född 1892. Studentexamen i Stockholm 1912, examen från Tekniska högskolan i Stockholm 1916. Studieresor i Ryssland 1913-14, i Danmark och Norge 1918 samt i USA 1921. Kortare anställningar som verkstadsarbetare och ritare, lektor vid Tekniska skolan/Tekniska gymnasiet i Örebro från 1917. Ordförande i Tekniska föreningen i Örebro från 1922 och i Örebro Radioklubb från 1924, suppleant i Örebro stads belysningsstyrelse från 1924. Lärare i elektroteknik och maskinlära med ritning.
Einar Friman, lektor, född 1890. Studentexamen 1908, studier i Lund och Heidelberg, filosofie magister 1911, filosofie licentiat 1915, filosofie doktor 1916, lektor kommunala gymnasiet i Eksjö 1916, lektor tekniska gymnasiet Örebro 1919-58, Kommunala uppdrag 1921-50. Medlem Concordia. Författare av Über die Absorption und Diffusion schneller Kathodenstrahlen in Gasen und Dämpfen, Untersuchungen über die Hochfr-spektrad Elemente, m. fl. Lärare i fysik och matematik.
Martin Henriksson, teckningslärare, född 1881. Studier vid Tekniska skolan i Stockholm 1900-02, studier vid Högre konstindustriella skolan i Stockholm 1903-06, teckningslärarexamen 1906. Studieresor i Danmark, Tyskland, Ryssland, England och Frankrike. Assistent vid C. Althins privata elevskola, extra lärare i beskrivande geometri och frihandsteckning vid Tekniska skolan i Örebro 1906-19 och vid Tekniska gymnasiet 1919-20, lärare vid Tekniska aftonskolan i Örebro 1906-20, vid Karolinska läroverket i Örebro 1909-11, vid Örebro stads lärlings- och yrkesskolor 1920-21 samt vid Örebro högre folkskolor. Ett flertal förtroendeuppdrag i Örebro. Utgav flera läroböcker och boken "Läroverkskollegierna 1923". Lärare i teckning.
Carl Sigurd Eriksson, filosofie magister, född 1889, studentexamen i Falun 1908, filosofie ämbetsexamen i Uppsala 1912. Extra lärare vid Tekniska skolan i Örebro 1917 och vikarierande lektor vid Tekniska gymnasiet i Örebro 1920. Lärare i matematik, fysik och mekanik.
August Reinhold Ahlberg, filosofie doktor, född 1891. Studentexamen i Växjö 1911, filosofie kandidat i Lund 1914, filosofie magister 1916, filosofie licentiat 1918, filosofie doktor i Lund 1924. Studieresor i Tyskland. Assistent i Aktiebolaget Klorprodukter 1917, amanuens vid Lunds universitets kemiska institution 1918-20, extra lärare vid Tekniska gymnasiet i Örebro från 1920. Har från trycket utgivit ett flertal arbeten under åren 1918-24. Lärare i kemi och matematik.